Rundvandring på KB

Kungliga biblioteket ligger i Humlegården i Stockholm. Det är skam på torra land, men jag hade aldrig varit där förrän i fredags då jag och en kompis fick en rundvandring av twännen @Selanna. Han jobbar där som bibliotekarie på tidningsavdelningen.

Vi fick både gå högt och lågt. KB är en fantastisk fin byggnad som är minst trippelt så stor under mark som över. Vi var högt uppe i huset på avdelningen där alla tidningarna scannas in för att sen lagras långt långt nere i kulvertarna. Där fick vi vandra i långa gångar, fem våningar ner under marken, och se gamla gamla tidningar som ligger arkiverade inlindade i specialpapper. Dessutom fick vi se fin arkiketur i läsesalar och det fantastiska microfilmsbiblioteket där man kan läsa gamla tidningar.

Är jätteglad för rundturen och tyvärr fick man inte fotografera någonstans. Jag köpte finfina servetter med mig hem som souvenir.

Spice up Your Life

I morse var det bloggfrukost på Yogayama i Stockholm. Kreativa Carina Nunstedt, som ligger bakom succéer som Mama, Family Living och Passion for Business är hjärnan bakom denna satsning som vill involvera hela livet. Your Life-konceptet kommer bli en tidning men inte bara det utan också olika seminarier och träffar och indelat i sex olika kategorier, mind, book, style, spa, travel och spice your life.

På boksidan pågår redan massor av spännande aktiviteter som deckardrinkar, författarträffar och redan på tisdag kan du t ex träffa Anne Holt och höra henne berätta om sin nya bok. Du kan också följa författaren Denise Rudbergs blogg Denise deadlines där hon lovar att blogga om sitt författarskap och bokbranschen. Mer om Denise senaste projekt i en annan bloggpost.

Det hela verkar jättespännande faktiskt och påminner mig en hel del om School of Life i London. School of Life har basen i en bokhandel men är också middagsarrangör, erbjuder terapi, föreläsningar, kurser och resor.

Your Life kommer ut med sitt första nummer i höst! Håll utkik efter inspirerande seminarer och träffar på www.yourlife.nu.

Har du sett en Letto?

Jag har det! Jag fick nyss klämma på En full bokhyllas letto som hon hade i väskan när vi träffades för ett jobbmöte nu på morgonen.

Eva på En full bokhylla har recenserat både Opus och Letto för Skånskan och fann brister med båda. Det jag slogs av främst var hur långsam Letton var. Kändes inte alls som ett alternativ till pappersbok. Det känns verkligen som man i panik tagit fram en läsplatta med minimalt antal funktioner för att inte stå utan nu när marknaden kommit igång.

Trots det sägs det att försäljningen av Letto varit en succé eftersom den är slutsåld. Hur många som fanns från början vet dock ingen mer än marknadsavdelningen på Bonnier och AdLibris. Jag ringde kundtjänst på AdLibris och försökte luska lite men de visste ingenting och sa att antalet sålda exemplar var hemligt även för dom. Varför kan man undra? Är det så att det bara fanns ett fåtal stycken?

Tvåhundra säger ett rykte på Twitter. Jocke Jardenberg genomför en liten undersökning i sin blogg. Har du sett en Letto? Har du en? Köpt? Svara i pollen du hittar här.

Tredje bokcirkeln igång

Tredje bokcirkeln i Google Wave är igång. Vill du vara med. Hojta i kommentarerna.

Deckarhjältinnor

....och deras manliga motsvarigheter!
Stereotyper och några som går utanför normen.

Det är enkelt att se ett mönster i de svenska deckarna idag. De manliga respektive kvinnliga deckarhjältinnorna är så oändligt lika i sina roller och exemplen är nästan oräkneliga.

De är lätt att tro att manliga författare beskriver en drömbild, en person de innerst inne drömmer om att vara. Medelålders. Kvinnomagnet. Ensamvarg. Trassliga relationer. Klädsamt alkoholiserad. En skapt drömbild av en dekadent man som dricker whisky och lyssnar på operan. Är sårad och har en trasslig, nästan martyrisk dålig relation till sina barn. Samtidigt drar sig kvinnorna till honom och han kan i princip få vem han vill. En bild av den moderne mannen? Knappast.

Kvinnorna då? De är 30 plus. Två barn och man. Sliter mellan jobbet att lösa kriminalgåtor och hämta på dagis, tvätta och räcka till. De är accepterade och hyllade karaktärer som beskrivs föra in feministisk debatt i deckarna. Ska stå för den moderna kvinnan som både yrkesarbetar, är smarta men ändå kärleksfulla och kraftfulla mödrar.

Därför är det att två av de mest spännande och populära deckarhjältinnorna idag är en kvinna som är påhittad av en man, och en man som är påhittad av en kvinna. Jag talar om Stieg Larssons Lisbeth Sahlander och Camilla Läckbergs Patrik Hedström. Det är befriande med två karaktärer som så rakt går emot ovan beskrivna stereotyper.

Lisbeth Sahlander är outsidern, underdogen med bokstavsdiagnos, supersmart men ändå bedömd att inte kunna klara sig själv. Slår underifrån men överlever nästan osannolikt den ena motgången efter den andra. Hon ligger med både killar och tjejer och tar för sig på ett befriande förlösande sätt.

Patrik Hedström är familjefadern som tar ut föräldraledighet, byter blöjor och fixar middagen. I en bok är han långtidssjukskriven efter utbrändhet och i en annan är han den som tar hand om två tvillingbäbisar och en toddler helt själv när mamma får ut och jobba. Han är dessutom varm, omtänksam och samtidigt en lysande polisdeckare.

Ingen av dom hade varit lika intressanta om deras kön hade varit de motsatta.

Det finns också några andra undantag. Ann-Christine Hensher skriver om advokaten Ulrika Stål som har fullservice hemma av sin man som är hemma med barnen. Även Irene Huss man i Helene Turstens böcker sköter mycket av markservicen men det är inte helt utan dåligt samvete hos Irene.

Både Åsa Nilsonne, Åsa Larsson, Kristina Ohlsson och Thomas Kanger har kvinnliga hjältinnor som är ensamvargar men de ses också lite som kufar. Anne Holt och Inger Jalakas huvudpersoner är lesbiska och går därmed också utanför normen.

Fler deckarhjältinnor kan du läsa om här men var är familjefäderna eller bögarna bland de svenska deckarna?

Bloggstafett
Det här inlägget ingår i en bloggstafett för att uppmärksamma Internationella Kvinnodagen. Ett inlägg i timman presenterades under hela dagen. Läs mer hos Sjumilakliv, Själv är bäste dräng, Hanna Axelsson, Miss Peach, Enkel men komplicerad, Lilla O, Nattens bibliotek, Suzannes, En avdankad akademikers tankar, Paperlace, McSarcne, Gråvädersdagar, Julia Skott, Orchid Pussy, The Pink Princess, Schmut, Linas funderingar, Ung Verdandist, Lisa Gemmel, Gunillas blogg, Catya – Sticks & Stones, Pour le Moment, Karriärmorsan, Sussie i vida världen, Cumulunimbus och Petra Jankov.

Snygg bokhylla

Kolla Landet Brunsås, intervjun med Fredrik Lindström ca 18.20 in i del 7. Bakom honom en jättefin symetrisk svävande bokhylla. Jag gillar!

Internationella kvinnodagen och bloggstafetter!

Vill tipsa om två pågående bloggstafetter på temat feminism så här på internationella kvinnodagen.

Den ena startade 00.00 i natt med inlägg av Sjumilakliv. Stafetten fortsätter sen med ett inlägg i timman av 24 stycken bloggkvinnor för att avslutas 23.59 i natt med ett inlägg av mig själv. Jag kommer skriva om stereotypa kvinnliga deckarhjältinnor och dess motsatser.

Här börjar det Sjumilaklivs inlägg En kvinnodag jag inte önskar behövdes. Där kan du sen klicka dig vidare i stafetten för att avslutningsvis komma tillbaka hit. Observera att vissa inlägg ovan ännu inte är publicerade.

En annan bloggstafett som också pågår är Bloggstafetten 8e mars som är en nystartad blogg endast för ämnet i fråga. Där kan man läsa en rad rödgröna politikers inlägg i kvinnofrågor.

Jag slår ett extra slag för min kompis Anders Wallner som bloggar om sin bäbis som föddes igår och passa på att skicka med ett rungande härligt grattis dessutom. Nu kommer livet bara bli bättre!

Den nya konkurrensen

Strax ska jag ut på en föreläsningsturné där jag ska prata om framtidens journalistik och om boken jag var redaktör för under förra året, Framtiden har redan varit här. Sitter och researchar lite och snubblar över Andreas Ekströms (som för övrigt skriver i nämnda bok) krönika i Journalisten om att journalisterna måste bli bättre än amatörerna på journalistik i det nya mediaklimatet. Då slår det mig att jag har skrivit en liknande text redan 2001.

Här får ni läsa den. Den publicerades på www.sjf.se någongång hösten 2001.

"Den nya konkurrensen – mediaamatörerna!

Alla kan skapa media. Och det är ”alla” som kommer att bli tidnings- och mediabranschen nya konkurrenter. Låt oss kalla dem ”media-amatörer”. Internet skapade möjligheten för vem som helst att publicera sig och med den nya tekniken är det enklare än någonsin att skapa sina egna filmer eller sin egen redaktionella hemsida. Är det verkligen något hot att gemene man gör sig en hemsida om sin favorithobby tänker kanske du? Svaret är att det redan har börjat hända. Tekniken är nu mer så enkel att de flesta kan skapa sig en egen redaktionell hemsida.

Video- och DV-kameror säljs som smör i solsken och med en vanlig hemdator kan folk nu göra sina egna filmer. Med publiceringssystem, datorprogram, ett brinnande intresse och lite tid kan nu i princip Vem som helst skapa snygga, informativa sidor, i klass med vilken professionell sajt som helst.

Låt mig ta tre exempel.

Dokusapa.nu drivs av tre media-amatörer i 17-20 års åldern. Helt på fritiden och utan att tjäna en krona. Sidan håller lika hög klass som vilken tv-bilaga som helst inom sitt specialområde och har många besökare. Detta har tv-bolagen självklart upptäckt och framför allt har Kanal5 försett sidan med exklusivt material och skvaller, vilket har lockat publik till sidan. Det är bara en tidsfråga innan de har full pressaccess in hos alla tv-kanaler. Nu ryktas det att de kommer att göra om sidan till att handla om allt om inom tv. Har kvällstidningarnas tv-redaktioner koll på den annalkande konkurrensen? Se och Hör hade enligt TS en upplaga på 114 400 år 2001. Motsvarande siffra i unika besök för Dokusapa.nu är ungefär 42 000. Ingen avgörande konkurrens idag, men hur ser det ut om ett par år?

Tidningen Ridsport har en upplaga på 11 200 per nummer som utkommer varannan vecka. Hästsajten Marengo.nu har 6000 besökare i månaden och drivs av två media-amatörer helt ideellt på fritiden. Inget övervägande hot idag, men vad händer imorgon?

www.svenskafans.com är en sida om fotboll och fotbolls-VM. Absolut som en värdig konkurrent till kvällstidningarnas VM-satsningar. Frågan man ställer sig är då vem som hinner bygga upp den mest informativa sidan om fotbollsspektaklet? Den redan nedbantade, anorektiska redaktionen eller fotbollsredaktionen med hängivenhet och intresse på fritiden? En fråga som arbetsgivarna borde ställa sig innan det är för sent.

Läsarna, lyssnarna och tittarna finns där ute. Redo att kasta sig över materialet men allt mer ovilliga att betala.

Flera företag som tidigare investerat stort på webben håller på att nedbanta sina satsningar. Däremot har man att det finns pengar att tjäna på att en journalist själv fotograferar, skriver och redigerar – till och med filmar. Istället för att skicka ut två, tre personer skickar man idag ut en reporter som får göra hela jobbet. Kommer tekniken och media-amatörernas ambition klassa ut de professionella yrkesfolket? Kan det vara så att det till och med finns fler media-amatörer än journalister på sina ställen?

Är det verkligen så att vilken media-amatör som helst kan ersätta fotografens förmåga att fånga ögonblicket, redigerarens erfarenhet av att komponera text och bild eller reporterns talang och erfarenhet av att ställa de rätta frågorna? Borde inte konkurrensen istället sporra medieföretagen att ta vara på sin unika kompetens? Något drastiskt hot mot de redan etablerade medierna kan inte ses idag. Men hur ser det ut om ett par år när tekniken, om möjligt, är ännu billigare och enklare att använda.

Blicka framåt. Innan det är försent!"

Uppdaterat: Några kommentarer om vad som hänt kanske är på plats. En av killarna som drev Dokusåpa.nu jobbar nu som chefredaktör för kanal5.se. De två tjejerna som drev Marengo utnämndes felaktigt till media-amatörer, de var faktiskt professionella journalister båda två men sajten gjordes på fritiden. De rekryterades sen till den stora satsningen Hippson. En hästsajt och tidning som fortfarande existerar.Och Svenska fans. Idag den största fotbollssajten? Eller?

Jorden de ärvde av Björn af Kleen

Å ena sidan är jag lite fascinerad av överklassen, å andra sidan skulle jag normalt inte plocka upp en sån här bok. Men det gjorde jag och det är jag glad för.

Björn af Kleen är kulturjournalist och började fundera över sitt ursprung. Hans namn är adligt men han är inte med i adelskalendern. I sitt sökande över sitt förflutna upptäckte han en massa spännande saker om den svenska överklassen idag. Till exempel det här med fideikomiss, ett ord jag aldrig hört innan men som har en påverkan på vårt samhälle idag och som är ganska knepigt att förhålla sig till.

Fideikomiss innebär att en egendom inte kan delas upp vid arv, utan att arvet tillfaller äldste sonen. Den ställer sig därmed över alla arvslagar. Förlegat och varför? Jo, adeln upptäckte ju när deras egendomar splittrades mellan flera olika arvingar att makten och rikedomarna sjönk. En bibehållen gård med mark är mer värd än om den delas upp. Därför ansöker man om fideikomiss.

Sverige är ett av de få länder som har kvar detta 1700-tals system. Första gången det var på tal om att avskaffas var redan 1810. Sen dess får inga nya bildas. 1964 bestämde man att det skulle avregleras helt. Trots det så förlänger regeringen och ger dispens till massor av gårdar och egendomar runt om i Sverige. Idag finns ungefär ett 40-tal kvar och de växer sig allt starkare.

Björn af Kleen har farit runt och intervjuat flera av dessa godsägare och det är fängslande läsning. När baronen på Svenstorp och Björnstorp delade ut lördagsgodis fick bara två av dem en chokladkaka. Anledning? För att baronen ville lära barnen att livet var orättvist.

Enligt Björn af Kleen så växer bara storgodsen i form av bolagiserade stora egendomar vars mark och skog upptar stor procent av svensk mark. I Skåne och Sörmland 13%. I Dalarna finns fideikomiss som är större än Gotland och adeln själva består av 2,5 promille av Sveriges befolkning. Dessutom lyfter de rätt mycket EU-bidrag. Exempelvis hela Nackareservatet är fideikomiss som hyrs ut till kommunen av Johan af Petersen.

Läs den! Den är riktigt bra och underhållande och man berörs av många av de intervjuer som han gjort på ett kanske inte alltid ett så positivt sätt.

Läs mer om boken här:

- Tidningen Kulturen: Jordegendomarna som ännu idag ägs av svensk adel
- Dalarnas tidningar: Jorden de ärvde

- DN: Björn af Kleen, Jorden de ärvde
- Expressen: Björn af Klee, Jorden de ärvde
- SvD: Arvet från en förlorad feodal epok

Därför Chic

Tecknade en prenumeration på Chic häromdagen. Så ytligt kan man tycka? Och varför gillade jag just den?

Jo. Jag gillade att den var modefokuserad utan att vara tung och tjock som Elle eller full av pretentiösa foton som Vouge. Jag gillar att den blandar modebilder och egna plåtningar med lite skvaller, tips från experter och mycket plocksidor vilket jag gillar. Jag gillar också att den inte kändes så ungdomsinriktad som de ofta kan göra utan att hade med tips som passar alla åldrar. Jag gillade faktiskt också att det inte var så mycket reportage utan mest titta på bilder. Känns som jag behöver det varannan vecka.

Vi får se om jag är mätt om ett år.

Mitt förhållande till tidskrifter

Jag har ett ganska komplicerat förhållande till tidningar och tidskrifter. Om det hade varit mat hade man definitivt kallat det för missbruk. Jag har nämligen väldigt svårt att behärska mig och närmast likt en bulimiker kastar mig över nya tidskrifter i affärens tidningshylla. Jag avverkar allt i samma genré tills jag blir spyfärdig och då byter jag.

Under säkert femton års tid gick det inte en söndag utan att jag köpte båda kvällstidningarna inklusive söndagsbilagor. Det var helt uteslutet att missa. Och under flera års tid köpte jag alltid alla tjejtidningarna varje månad. Amelia, Cosmopolitan, Hennes, Solo osv. Alltså. Alla. Tidningar. Varje. Månad.

Så småningom insåg jag ju att det står samma sak i varenda nummer år efter år och då hade jag dessutom börjat med westernridning så jag bytte genré. Varje månad inköp av Hästmagazinet, Stallmagasinet, Lucky Rider och Hästfynd.

Men även här upprepar man sig. När jag för fyrtioelftegången läst om hökvalitet eller hur man gör den perfekta rollbacken så öppnade sig inredningstidningarnas portal. Vi var nyblivna husägare och varje månad införskaffades tidningar som Allt i hemmet, Sköna hem, Hus & hem, Allt om kök & bad. Ni gissar rätt. Inredningsmagasinen byttes sen mot föräldratidningar. Vi föräldrar, Mama, Föräldrar & barn.

Den senaste tiden har jag läst Språktidningen, Karavan, Filter och Vi läser och jag börjar känna en tendens till upprepning i Språktidningen även om jag fortfarande gillar den. Filter kommer definitivt att få stanna ett tag.

Däremot kände jag ett instinktivt begär efter modeläsning häromdagen och köpte Chic. Gillade och tecknade en prenumeration på ett år! Kommer jag stanna där?

Six degrees....Neil Gaiman!

Minns ni sidan Six Degrees? Den gick ut på att ingen skulle vara längre än sex kontakter från Kevin Bacon, eller från någon i hela världen faktiskt. Min kompis, har en kompis som....och så vidare.

Jag fick precis veta att nn kompis till mig cyklar i samma cykelteam som Neil Gaimans son. Coolt va? Bilden på Neil Gaiman är tagen av Dan Morelle.

SMS-boken är klar

Den omskrivna SMS-boken är nu klar. Genom att skicka SMS har man kunnat bidra till att handlingen förs framåt och påverka händelseförloppet. En redaktör har givetivs styrt upp det hela lite grann.

Vakna eller dö heter den och på omslaget ser vi programledarna från The Voice. Finns att köpa på Vulkan för 119 kronor.

Tidsmaskinen

Linda K gör en rolig grejj och kollar vad som hände 1 mars varje år hon bloggat. Jag gör det samma såklart eftersom jag är en härmapa. Det var ju för att jag härmas så bra som jag började blogga. Har inte exakta datum, men nästan.

1 mars 2009: funderade jag på att läsa Tom Wolfes Trippen och tyckte bokrean var tråkig.

1 mars 2008: recenserade jag Mig äger ingen av Åsa Linderborg och gillade den.

1 mars 2007: undrade jag vad grejjen var med målstidsdryck?

1 mars 2006: skrev jag om Trashionista och andra chic lit-bloggar.

Från 2005 och tillbaka till 2003 är texterna helt spårlöst borta, men jag bloggade mycket om westernridning, träffade mannen i mitt liv och gifte mig.

1 mars 2002: I mars 2002 blev jag singel och dejtade istället för fullt på fullblodsaraben Alazzi som var en stor del av mitt liv från vintern 2002 till hösten 2005.

1 mars 2001: Uppdaterade inte på hela vintern. Slutade någongång i december-00 och kom igång igen i april-01.

1 mars 2000: Ur min dåvarande lila reload: Jag vet inte alls vad som händer. Jag jobbar skift och sover mycket. Hostar mycket och tänker mycket. Har ingen inspiration alls och massor som måste göras. Det ramlade ner ett fyrverkeri som exploderade fortfarande glöder. Måste reda ut det här. Är för nyfiken. Om jag vågar...

1 mars 1999: Ur min dåvarande rosa reload: Så har man slagit sönder en söndag till. På soffan såklart. Det här är jag är kreativ. Där jag samlar kraft.Med tv'n på, laptopen i knät, cigg - snacks och dricka inom armlängs avstånd.

1 mars 1998: Ur min dåvarande reload: Åkte till IKEA med mamma och Nisse och köpte växter och gardiner. Tog det mest jättelugnt och åkte sen hem till Micke där jag fick wiskey och sällkap en stund. Åkte till Svampen och träffade Adam och slank förbi kö och entre på Spy Bar. Lyxigt! Satt där ett par timmar och blev fulla. Var mest bakis på söndagen.

...sen har jag inte längre tillbaka! Reloadandet började 13 april 1997. Trettonårsjubileum i år.

Google Wave bokcirkel omgång 3?

Finns det några intresserade? I så fall kör jag igång en omgång bokcirkel till i Wave?

Hojta i kommentarerna. Inbjudningar till Wave finns.

iPhone förstör mitt läsande

För tre veckor sen flyttade den här telefonen in hos mig och sen dess har jag inte läst en rad i en bok. Jo, jag började lite på Gertrude Steins Allas självbiografi, men Gowalla i iPhone är roligare.

Nu mera har jag alla människor jag någonsin känt på fickan (Facebook) och nya spännande kontakter på Twitter med mig hela tiden. Jag kan kolla mailen när som helst och har nog aldrig varit så här uppkopplad i mitt liv. I like it. Det som stryker på foten är dock läsningen. Nu mera spelar jag Trivial Pursuit i telefonen innan jag somnar!

Vi får väl hoppas att det är nyhetens behag. Annars får den här bloggen snart byta namn till en "iPhonedjävuls liv och lustar".

Bild: William Hook

Min kärlek till böcker har gjort mig till Sveriges bästa bokbloggare

Eller vad säger ni?

Johan Hurtig har gjort en cover på Fredrik Strage som gjort en cover på Niklas Svenssons text på Newsmill. Jätteroligt! Eller hur?

Vad är då en bra bokbloggare kan man fråga sig? Så här tycker jag.

- Någon som har bra koll på nya böcker!
- Någon som har tid att blogga om alla dessa böcker.
- Har en bred smak och läser mycket i många olika genrer.
- Som också har lite koll på bokbranschen.
- Som läser andra bokbloggar och deltar i bloggosfären.
- Som sprider länkkärlek till andra bokbloggar.
- Som också bloggar om gamla böcker och hittar på roliga teman och bloggutmaningar.

Skämt åsido, bitvis har jag levt upp till detta och min ambition är ju att fortsätta vara en av de bästa, roligaste, bredaste och trevligaste bokbloggarna men rubriken stämmer nog inte på mig just nu. Länkkärlek kan jag dock sprida till några riktigt skarpa bokbloggare enligt min mening. Klicka och läs Lyrans noblesser, Ord och inga visor, Bokmania, En full bokhylla, Du är vad du läser och PocketBlogg. Beware! Jag kommer komma tillbaka :-)

Bokrea - schmokrea

Bokrean känns helt ointressant. Inte bara jag som tycker det. Bokaktuellt frågar sig Fest eller kolera? och Helena på Bokhora sörjer att hon och bokrean gått skilda vägar. Lyran tycker det är tråkigt att den magiska stämningen är borta och Anna Winberg kallar den förlegad.

Jag har beställt två böcker från rean i år. Det blir nog bara det, Sandra Gustafssons Maskrosungen och Ernst Billgrens Vad är konst?

Det litterära Stockholm på Gowalla

OBS! Detta inlägg uppdaterades 2010-02-23 eftersom jag fått en del om bakfoten.

Gowalla är en relativt ny positioneringstjänst som främst används av iPhoneanvändare. Genom att iPhonen alltid är uppkopplad mot GPS känner Gowallaapplikationen av var du är och visar det på en karta. På kartan kan du också se vad som finns runt omkring dig i form av spots. Restauranger, affärer, företag eller spots som är hemma hos någon. Alla spots är skapade av andra gowalla-användare och du själv kan också när som helst och var som helst skapa dig en egen spot. Vill du skapa en plats som heter "här träffade jag min käraste" på en viss gatsten i ett visst gathörn så går det bra.

På en spot kan du checka in dig och hitta och lämna ifrån dig saker som du samlar under spelets gång. Jag själv försöker främst samla saker som har med litteratur att göra och hittills har jag fått ihop bookreader, Beatnik poet, boken A crush it, Fieldnotes & books och Stationary. Jag saknar boken Designing web standars.

Häromdagen upptäckte jag också att det finns mer för en boknörd att fördjupa sig i i Gowalla. Magnus Söderberg (Trumper på Twitter) har runt omkring i Stockholm skapat platser som kallas skapat spottar för de platser där Kulturförvaltningen satt upp skyltar som kallas Det litterära Stockholm. Det är platser som omskrivits i skönlitteratur som när Elin Wägner skriver om Norrtullsgatan eller om ett hus på Kungsholmen skildrat av Ulla Isaksson. Slas beskrivning av Götgatsbacken finns där liksom Ivar Lo berättelse om Kungsgatan.

Det kan också vara statyn av Nils Ferlin på Klarabergsgatan eller PC Jersilds Oskarsteatern.

Det verkar finnas ett fyrtiotal hittills och det är fritt fram för vem som helst att lägga till fler. Det finns runt 70-stycken hittills och majoriteten går att läsa om i boken Den nya vägvisaren till Det litterära Stockholm. Här är också en karta.

Själv funderar jag på att utöka samlingen med lägga in lite deckarreferenser i Gowalla. Både Åsa Nilsonne och Liza Marklund rör sig ju på Kungsholmen t ex. Måste bara hitta tiden att ta mig dit!

Nästa gång jag är i Huddinge Centrum ska jag dock försöka komma ihåg att lägga till att Karin Boye bodde där under flera perioder av sitt liv.

Börja med Gowalla du också!

Brun mat

Mymlan gjorde mig uppmärksam på den fina matbloggen Den bruna maten som inte gör anspråk på att vara kulinarisk och aptitretande utan bara är en orgie i nostalgi. Sånt som jag älskar. De har grävt fram en massa 70-tals receptkort och bloggar friskt om cocktailmedaljonger och brödpudding och annat de lagar från receptkortslådan.

Själv bidrar jag med tips om några nostalgi-kokböcker från förr:
- 70-talsmat
- Matglädje som aldrig förr
- Mat i färg (en favorit, bilden ovan kommer därifrån, "billig och färgglad?" Sa någon färgglad?)

Bokus ipone-app

Bokus har en jättesmart iphoneapplikation som gör att genom att använda kameran på din iPhone kan scanna in streckkoder på böcker och få upp information om böckerna direkt i telefonen.

En del tycker inte alls om det. Lars Schmidt på Svensk Bokhandel menar att detta är döden för de små bokhandlarna om alla ska blippa böcker och beställa dem från nätet. Jag tror inte det. Ingenting kan konkurrera mot bokhandlarnas möjlighet att leverera en bok direkt utan mellanhänder som posten.

Det jag skulle önska vore att man kunde lagra informationen i sin iPhone på något sätt för att sen skicka till en webbsida som katalogiserade informationen åt den.

Vad snabbt och enkelt det skulle gå att få in hela sitt bibliotek i en katalogtjänst! Ge mig nu!

Betatestar på Bokus

Idag har jag varit hos Bokus för att betatesta och tycka till lite om deras nya sida. Självklart fick jag skriva på ett avtal om tystnadsplikt så tyvärr kan jag ju inte nysta något om det, men det var kul och spännande och jag babblade på långt över den halvtimme det egentligen skulle ta.

Ska bli spännande att se det färdiga resultatet framöver och se om några av mina förslag och åsikter syns.

Kristina Ohlssons blogg

Deckarförfattaren Kristina Ohlsson börjar idag sin blogg om den tredje boken. I sex veckor ska hon skriva deckaren om unga Rebecka. Mer än så avslöjar hon inte ännu. Kanske får vi också läsa lite om färdigställandet av bok nummer två och hennes bästa skrivtips.

Häng med från början.

Boknäs

Var en sväng på möbelmässan i Älvsjö igår. Ganska trevligt men väldigt mycket julgransbelysning och julpynt. Kändes ju inte direkt jätteinspirerande. Däremot förälskade jag mig i bokhyllan Boknäs från ett finskt företag (vars sida bara är på finska och inte har så bra bilder). Men kolla här! Säljs hos Nilssons i Lammhult (synd att inte länkarna från sidan funkade så man kunde läsa mera), Kombinationen med fyra hyllor med sju fack i varje kostar ringa 62 500:- Den är superfin med glasluckor för varje hylla. I vårt bibliotek skulle vi behöva tio stycken. Det skulle kosta oss 156 250 kronor.

Dags att köpa en trisslott?

E-bokens framtid i Sverige

Igår lanserades två svenska läsplattor på marknaden. Bokus och Norstedts Cybook kostar 2 895 spänn och då får du sju förvalda böcker på köpet. Bonniers och Adlibris läsplatta heter Letto och kostar bara 1495 och då får du fem böcker på köpet varav en du får välja själv. Ingen av dem har färg och ingen av dem bakgrundsljus.

Men man måste nog skärpa sig på e-bokpriserna om de vill ha nån försäljning till läsplattorna. En bok som Snabba cash kostar på Adlibiris 45 spänn för en pocket men för en e-bok får man hosta upp nästan tre gånger så mycket, 119 kronor. Hur tänkte man då? Det kan ju inte kosta mer att tillverka en e-bok än en pocket.

Läs mer om läsplattor och priser, mer utförligt och välresearchat hos Henke.

Enkät-dags

Visst var det länge sen vi gjorde en enkät. Hittade den här på Bokhora, hos Lyran, hos En Full Bokhylla, Lilla O och säkert fler.

Som läsare är jag: Snabb. Och har sällan tid att läsa längre stunder. Det blir en kvart på pendeltåget här och där, en halvtimma ibland i badet, eller tio minuter innan jag somnar för kvällen.

Som bloggare är jag: Rutinerad. Får jag skriva så? Jag började skriva dagbok på nätet i april 1997 och sen dess har jag skrivit regelbundet. Då kallades dagboken för reload, efter knappen i Netscape som användes för att ladda om en sida för att se om det kommit något nytt på den (reload page). Nätet var inte så himla utvecklat då. Ibland ansågs man som lite suspekt som skrev om allt och inget. Min dagbok uppmärksammades bland annat i ZTV. Jag ska leta fram och digitalisera den där intervjun någongång för jag tror den är himla rolig.

Eftersom jag bara hade ett begränsat antal läsare och i princip ingen man kände kunde man fläka ut sig och vara hur privat som helst. Ju längre tiden gått desto fler nära och kära hänger här i bloggen, desto mer privat har jag blivit. 2005 övergav jag det privata skrivande och började bokblogga. Då bytte jag till bloggverktyg och arkiverade hela den gamla dagboken.

Genom att koncentrera bloggandet till böcker kan jag vara personlig utan att bli för privat, men jo, jag saknar det gamla skrivandet emellanåt. Det är kanske därför jag bloggar på andra platser också. Om vårt hus på Ett annat hus, om den gamla goda internettiden på internetnostalgi.se, om annan slags kultur på Kulturbloggen, om pendeltågsåkandet på Åååka pendeltåg-bloggen och så mitt senaste projekt Glömda ord!

Senast lästa bok: Senast utlästa bok (jag har blivit usel på att läsa ut böcker på sistone) är Jorden de ärvde av Björn af Kleen. Verkligen jätteintressant om fideikomiss, ett ord jag aldrig hört innan, och dess påverkan på vårt samhälle idag. Och lite intressant inside info om svensk adel.

Senast påbörjade bok: Älskade syster av Joyce Carol Oates som jag igår bloggade om att jag nu lägger ifrån mig. Har även påbörjat Vi har redan sagt hejdå av Daniel Åberg och läst ett kapitel. Väntar på att hans första, Dannyboy, ska bli e-bok då jag vill läsa den först eller att jag hittar den någonstans i vår fullproppade bokhylla.

Senast köpta bok/böcker: Senast inköpta bok är Alice B Toklas Cook Book och Gertrude Steins Alice B Toklas självbiografi.

Favoritdeckarförfattare: Kan inte välja en. Eller måste jag blir det Åsa Nilsonne. Men jag vill gärna nämna även Helene Tursten och Leena Letholainen.

Jag läser allt av: Ovanstående tre deckarförfattare men också Jonas Gardell (fast nu ljuger jag, har inte läst Om Gud och Om Jesus) finns på listan.

Jag läser helst inte (genre/författare): Science fiction och fantasy har jag inte mycket till övers för.

Vid hyllan för fackböcker letar jag: Biografier, kokböcker, populärkultur, inredning, trädgård.

Förutom svenska läser jag gärna: inte alls på något annat språk men engelska funkar.

Högst upp i min att-läsa-hög just nu ligger: Jag tror jag ska läsa Douglas Kennedys Lämna världen eller Laureen Weisbergers Diamanter är för evigt.

Högst upp på min bok-önskelista just nu står: Jag ser fram emot en spännande vår med Per Hagmans nya Vänner för livet, Andreas Ekströms Google-koden, Katarina WennstamsAlfahannen och Susanna Alakoskis Håpas du trifs bra i fengelset.

När jag går på antikvariat letar jag alltid: Efter gamla hästböcker från min barndom. Försöker samla ihop alla jag läste då. Saknar fortfarande några av Eva Wikander, Nan Inger och Elisabeth Hjortvid.

Att lägga ifrån sig boken...

Funderar starkt på att sluta läsa Älskade syster av Joyce Carol Oates. Jag har läst ungefär halva och nu har det tagit stopp. Den ligger bara i väskan. Jag tar inte upp den på pendeltåget. Den ligger vid nattduksbordet men jag somnar utan att ha läst en rad.

Den intresserar mig helt enkelt inte. Jag tycker den är omständligt och jag stör mig på huvudrollskaraktären och jag struntar i hur det går för familjen. Jag tycker hela familjen är motbjudande (vilket säkert är författarens syfte) och bryr mig inte alls om vad som händer dem. Jo, en sak vill jag veta och det är vem mördaren är men det känns mer lockande att googla fram resultatet än att tvingas plöja trehundra sidor till.

Boken byter fokus hela tiden. Oates byter perspektiv och skiftar från första till tredje person hela tiden. Ibland är det en berättarröst som talar.Jag medger att det är skickligt gjort av författarinnan men jag samtidigt känns slarvigt och oredigerat. Som om någon redaktör på förlaget bara släppt igenom utan granskning.

Nej, Älskade syster blir nog inte utläst. Inte i år i alla fall. Betrakta detta som en recension.

Författartwitter

Nu har äntligen någon tagit tag och samlat ihop författare på Twitter till en egen samling. Författartwitter kan följas via Collected. Denna någon är Niclas Holmqvist, @nollpunkt på Twitter.

Här kan du följa bland andra Unni Drougge, Doug Coupland, Marcus Birro och många andra.

Kolla här.

Lär dig något nytt varje dag

Kolla in fina sidan Learn something new everyday. Roliga teckningar med en ny fakta varje dag. Man lär sig allt från att sjöhästen är den långsammaste fisken till att världens längsta boktitel är 670 ord lång.

Bilderna kan beställas som t-shirts eller vykort också.

Barbro Lindgrens Vilda bebin

Igår var Nike och jag och såg på premiären av teaterföreställningen Mamman och den vilda bebin som sattes upp av dockteatern Tittut. Det var en fin och väldigt konstnärlig föreställning som ibland kändes lite kinesisk i sitt utrycksätt. Ni vet, de stora dockhuvudena med äppelkinder, plingplong-musik och överdrivna dansaktiga rörelser. Men det var stämningsfullt och häftigt men kanske lite snabb med tvära kast.

Störst av allt var nog att Barbro Lindgren själv var där och fick resa sig och få applåder efter föreställnignen. Då visar det sig att hon suttit precis bakom oss. Stort! Hade jag vetat hade jag köpt en bok på plats och knipit en autograf men efter när det var slut såg jag inte henne någonstans!

Jag har recenserat föreställningen lite mer utförligt på Kulturbloggen. Läs mer här.

Glömda ord - en daglig bloggutmaning

Skräppa, lången, butelj, omma, dryfta, gäcka, mångte, nännas, ohemul, understundom. Vad har alla dessa ord gemensamt? Jo, de är historiska eller utrotningshotade. I somras körde DN en stor kampanj för att förhindra att orden försvinner och alla uppmanades att adoptera ett ord. Läs mer om det här.

Nu drar jag igång nya bloggen "Glömda ord" som är en daglig bloggutmaning där ett nytt ord publiceras varje dag och uppgiften är att använda ordet på något sätt under dagen. Hur det gick rapporterar du i din egen blogg och/eller i kommentarerna till ordets bloggpost.

Det hela startar på måndag 8 februari. Du hänger väl med från början?

Läs mer om utmaningen på bloggen "Glömda ord"!

Det nya författarskapet!

Jag kan erbjuda 10% rabatt på ett seminarie om författarskapet i de nya medierna som arrageras av Förfort.se. Kursen tar upp hur det är att arbeta nu när allt större ansvar läggs på författarna själva. Etablering via sociala medier och ansvar för val av förlag kommer gås igenom. Kursen hålls av David Bismark, grundare av Recito förlag och kunnig i informationsbranschen. Läs mer om seminariet och kursen här.

Kursen går 20 februari i 2010 i Göteborg och 22 maj i Umeå. Vill du gå på seminariet kan du få 10% rabatt om du mailar mig på enannansida@gmail.com. Jag har fyra rabattkoder. Först till kvarn.

Eller så kan ni kika in hos Daniel Åberg och inspireras. Han ger som sagt ut på eget förlag, Sockerförlaget, redigerar, läser in ljudbok, fixar e-bok och allt annat arbete helt själv.

Idag....

...läser jag La Bibliofille's väldigt välskrivna recension av Daniel Åbergs bok Vi har redan sagt hejdå.

Boken finns hemma och väntar. Först måste jag ta mig igenom JCO: Älskade syster (som ärligt talat är rätt tråkig) och så ska jag leta upp Åbergs debut Dannyboy och kärleken som står oläst någonstans i bokhyllan. Sen så...

En trio jag inte ens orkade läsa klart

Jag brukade sluka chic lit men på sistone är det som det bara tar stopp. Inte ens Marian Keyes lyckades passera min trötta hjärna. Den senaste boken En förtjusande man, tung som en tegelsten, kändes bara så dödens långsam och tråkig. Den berättar historien om politikern Paddy de Courcy och fyra kvinnor som kretsar runt honom. Det är journalisten, den första kärleken, älskarinnan och den blivande frun. Boken berättas ömsom av journalisten Grace, första kärleken Marnie och älskarinnan Lola. Jag gillar berättargreppet men historierna i sig är tjatiga, långsamma och tråkiga. Tycker boken tappar tempo just på grund av berättargreppet. En annan författare kanske hade gjort det skickligare.

Men Marian Keyes är ju liksom drottningen av chic lit och det är tråkigt att det inte blir bättre. Jag läser en tredjedel innan jag struntar i resten.

39-årskrisen är skriven av Jane Green som ligger bakom böcker som Babyfeber, Ärligt talat, Mellan raderna och fantastiskt roliga Min smala lycka. Här i 39-årskrisen blir det dock platt fall. Hollys första kärlek Tom dör i en bilolycka. Ett år innan de ska fylla fyrtio år. Hon bjuder in sina gamla vänner för att minnas och tillsammans med en massa vin rullas deras bakgrunder upp.

Det är svårt att hoppa rakt in i människors liv så här. Det är många karaktärer vars historier ska berättas samtidigt och jag tycker inte Jane Green lyckas alls. Det blir bara rörigt och tråkigt och jag lyckas inte uppbåda ett enda engagemang för någon och istället för njutning och avslappnat blir det bara tråkigt att läsa så boken förpassas tillbaka till bokhyllan också.

Inte i kategorin chic lit, utan i någon slags hbt-true-lit hamnar svenska Kristina Hultmans bok Undersökningen eller When I woke up this morning I felt so gay. Fantastisk titel. Rörig bok. Jag läser och läser och blir inte kompis med varken stil eller personer. Jag tror dock inte att jag ger den här boken dens rätta chans. Det här är en bok som man nog skulle behöva läsa 50-100 sidor i sträck för att riktigt komma in i den. Mina fem-sidor-innan-jag-somnar-varje-kväll gör att jag aldrig kommer in i den och inte förstår vilka personer som är vilka. Och så är den full med oväsentliga detaljer som bara får mig att automatiskt låta ögonen fara över raderna samtidigt som jag associerat vidare och tankarna far iväg. Nej. Kanske jag tar fram den igen till någon semester då jag har mer tid. Eller inte.

The Baseballs

Jag har recenserat The Baseballs på Kulturbloggen.

Spöken...

Jag funderar på att skaffa mig en spökskrivare till den här bloggen när jag läste Linda Skugges inlägg om spökskrivare på Newsmill. Jag skulle älska att ha en spökskrivare. Tänk att bara få leverera idéer och få dom verkställda. Vem vill spökskriva min blogg?

Jobba heltid, dagisstress, vardagsfix och dessutom hinna socialisera och kanske träna. Jo tack. Jag behöver verkligen en spökskrivare. Till att börja med skulle jag vilja att ni recenserade alla böcker jag läst men inte hunnit skriva om. Jag har också en hög med recensions-ex att läsa och skriva om också.

Dessutom skulle jag vilja skriva om vårens böcker, om några filmer jag sett och om den kommande Oscarsgalan. Lägg till några inlägg om nya barnböcker vi läst, om en författarmiddag jag var tvungen att tacka nej till, ett hyllningsinlägg till Erich Segal som avlidit, pocketkedjan, stora bokbytardagen, New York-resan, några kokböcker och böcker från 00-talet.

Brist på bloggvirke finns inte. Bara brist på tid!

Utmärkelse

Från två håll, helt oberoende av varandra har jag fått en utmärkelse, "Kreativ Blogger". Jag vill egentligen inte vara petig, men "kreativ blogger"? Vad är det för språk? En slags svengelska. Borde det inte heta "Creative blogger" eller "Kreativ bloggare" om det ska vara korrekt? Strunt samma. Både Lyran och Fiktiviteter som delat ut utmärkelsen till mig ska ha stort tack! Jag blev jätteglad. Tack!

Så då ligger bollen hos mig. Som mottagare av utmärkelsen "kreativ blogger" ska jag tacka och länka tillbaka till utdelarna och det har jag gjort. Sen ska sju intressanta saker om mig själv och ge vidare priset till sju andra "kreativ blogger".

Here we go. Sju intressanta fakta om mig själv.

1. Jag är jättebra på att lära mig låttexter utantill. Jag skulle förmodligen vinna hela rasket om jag ställde upp i Singing Bee men det skulle aldrig falla mig in att göra det.

2. Jag älskar att klä ut mig och arrangera temafester. Älskar dessutom att klä ut mig i team med andra. Har både gått på fest som Barbie Armie, Superhjälte, Systrarna Graaf, The Bride i Kill Bill med mera.

3. Jag måste ha skinka och lök på min pizza. Annars är det inte pizza.

4. Jag talar engelska och svenska och ganska mycket serbokroatiska.

5. Jag samlar på marionettdockor.

6. Jag har jobbat som jordgubbsplockare, hotellstäderska, chefredaktör, teaterpedagog och journalist.

7. Jag älskar dokusåpor. Mest Robinson, Amazing Race och Top Chef. När vi var i New York åt vi i princip bara på Top Chef-relaterade restauranger!

Och så sju "kreativ blogger" som jag ger priset vidare till.

1. Lotten! För att höra bloggvärldens språkpolis kommentera utmärkelsens namn.

2. Vill ha! Vill ha! AnnMarie är svenska och inredningsbloggar från New England i USA. Mycket inspirerande.

3. Brysselpyssel! Kristin i Bryssel bloggar om allt fint hon syr och stickar.

4. Annika Bryn! Som bloggar så fint om sin mamma och engagerande om Michael Jackson, Haiti och sitt senaste bokprojekt.

5. Lindas trädgårdsblogg! För att hon med tvillingsöner på två år, en till på väg, ändå orkar sköta sin trädgård och blogga om det så att man blir grön av inspirationsavund.

6. Ketchupmamman! För hur orkar man vara så rolig hela tiden?

7. Att bygga ett litet hus! För det är så intressant och inspirerande att se hur man bygger ett helt hus bara sådär.

Varsågoda och tack igen Lyran och Fiktiviteter!

Min tjej...

På tal om Frida Kahlo igen... Det här är mammas flicka!

Första boken hon grabbade tag i och ville läsa när vi var på biblioteket häromdagen var fina boken Frida av Jonah Winter.

Tog några suddiga bilder med mobilkameran men boken är jättefin och självklart lånade vi hem den.

Frida och jag

Jag har ju skrivit om min passion för Frida Kahlo flera gånger förrut. Här är jag och Frida på Museum of Modern Art i New York på nyårsdagen. Stort. Mycket stort.



Fler inlägg om Frida Kahlo:
- I paint my reality
- Till sängs med Frida
- Frida Kahlo
- På tal om Frida Kahlo...
- Om du gillar Frida Kahlo

Daniel Åberg ger ut på eget förlag

Jag måste bara skriva att jag är så grymt imponerad av Daniel Åberg som ger ut sin bok Vi har redan sagt hej då på eget förlag. Skriver, redigerar, korrläser.

Inte nog med det. Han läser själv in hela boken som ljudfil för att skapa ljudbok av det i sitt eget källarförråd. Varje gång någon duschar eller spolar på toaletten måste han göra en paus och vänta tills vattnet i rören i källaren runnit och låtit klart.

Vilket tålamod! Och om allt bloggar han på www.danielaberg.se.

Boken släpps i början av februari och handlar om en generations svårighet att binda sig och bli vuxna.

Daniel Åberg har tidigare gett ut Dannyboy & kärleken på Forum förlag.

Vad jag ser fram emot att läsa i vår

Om man är nyfiken på vad jag ser fram emot att läsa i vår så kan man kika in på Högsbo och Hisingens biblioteks blogg där jag berättar vilka fem böcker jag ser fram emot att läsa i vår.

Kolla här!

En författare på kökssoffan?

Tidningen Vi läser söker nu kökssoffor för en plåtning av en författare till nästa nummer. Man saknar bara soffan. Har du en köksoffa och bor i Stockholm så hör av dig till Vi läser.

Läs mer här.

Oates i bokcirklen

Google Wave bokcirkel har nu röstat fram den andra boken att läsa i bokcirkeln.

Vinnare blev Joyce Carol Oates Älskade syster!

Happy reading!

Union Square i New York

Vi tillbringade nyåret i New York i smällkalla kylan och isande vindar. En fantastisk resa på många sätt och vis, inte minst kulinariskt. Ska återkomma till det i ett annat inlägg men nu vill jag tipsa alla bokintresserade New York-resenärer om fina Union Square där det finns flera saker att göra för litteraturintresserade.

Books of Wonder
18 West 18th Street (grön)

New Yorks äldsta bokhandel för barnböcker. Klassiker och nytt, en guldgruva för alla läsande barn och en hel avdelning dedikerat till Oz. Landet där Trollkarlen från Oz kommer ifrån. Här finns också ett litet konstgalleri med illustrationer från olika barnböcker.
Besök också: www.booksofwonder.com.

Barnes & Noble
33 East 17th Street (blå)

Här är fyra våningar ren och skär lycka. Välorganiserat och välsorterat. Här kan man botanisera länge. De har både en läsesal, en enorm barnavdelning och ett trevligt café. Missa heller inte tidskriftsavdelningen eller avdelningen med sällskapsspel. Här kan man dessutom passa på att gå på toa om man behöver i bok-shoppandet.

Latern Books
1 Union Square West (röd)

En bokhandel för den spirituella hittar du också här vid Union Square. Här kan du frossa i vegetariska kokböcker, hälsoböcker, böcker om djurrätt, religion med mera.
Läs mer på www.lanternbooks.com

Forbidden Planet
840 Broadway (gul)
Meckat för alla som gillar plastfigurer, science fiction, serietidningar och manga. Tyvärr är den här Forbidden Planet inte lika stor och fin som den i London men manga-avdelningen är stor och ligger en trappa ner med särskilda öppettider. Frågar du snällt kan du dock bli nedsläppt ändå.

Hemsida har dom på www.fpnyc.com.

Strand Bookstore
828 Broadway (rosa)

Fyra våningar med tätt stående bokhyllor. Man får trängas ordentligt här bland alla böcker. Något rörigt är det också och svåröverskådligt men stämningen är fenomenal. Alla trängs med alla och alla kunder känns som riktiga boknördar. Precis vid kassorna kan man köpa författare som action figures, drinkglas, fina tygkassar med mera. Du får även en tygkasse när du handlar så köp inte på dig för många. Missa inte Strand helt enkelt. Läs mer på www.strandbooks.com.

Happy New York-shopping!

I år kan jag köpa ännu fler böcker...

Äntligen klar!